Dominera i sten, sax, påse!

Sten, sax och påse – eller ”att klunsa” som leken även kallas – är onekligen populär att använda i tidsfördrivande syfte. Men leken måste i rättvisans namn tillmätas större betydelse än så, mycket större! Vi skulle till och med vilja gå så långt som att påstå att sten, sax och påse är ett av de enskilda beslutshjälpmedel som det senaste halvseklet påverkat mänskligheten mest – och utan att få rättmätigt med cred för det. Oj, det där lät dramatiskt!

För visst är det väl så? Att när man inte är överens om vad som ska göras, eller vem som ska göra vad så brukar sten, sax och påse vara behändigt att ta till för att nå ett avgörande. Det finns därmed all anledning att misstänka att sten, sax, påse även haft ett finger med i spelet i många av världshistoriens stora beslut.

Efter att ha sagt detta inser vi att tips om hur man i större grad kan bemästra denna typen av övning/lek måste vara värt sin vikt i guld?
Avgör själv:

Lekens idé

Som du redan känner till så går leken sten, sax, påse ut på att två personer vid en given signal med handen visar ett av just de tre tecknen sten, sax eller påse. Principen är enkel:

- stenen vinner över saxen
- saxen vinner över påsen
- påsen vinner över stenen

Om man önskar spela ”först till tre”, ”först till fem” eller i all oändlighet är upp till eget smak och tycke.

Det magiska knepet:

Hemligheten bakom framgångsrikt klunsande bygger på det vetenskapligt framforskade faktum att människor är väldigt dåliga på att generera slumpmässiga serier. Den enda jämvikten i spelteoretisk mening är att slumpmässigt spela de tre olika alternativen med samma sannolikhet. Detta innebär att om man klunsar med en stor mängd repetitioner så ska varje spelare spela respektive tecken lika många gånger.

Av någon outgrundlig anledning tycks dock människor ha en förkärlek för att spela de olika tecknen ungefär lika många gånger även vid få repetitioner (för att man känner att sannolikheterna för de olika tecknen borde återspeglas även vid ett litet antal repetitioner) – vilket i praktiken får till följd att de därför byter tecken väldigt ofta.

Denna tankeloop kan du raskt utnyttja till din fördel genom att spela samma tecken hela tiden och bli klunsningsdominant!

Passa dock på att smida medan järnet är varmt för när din motspelare väl har klurat ut din strategi så har detta tips förbrukat sitt värde.

Fler kluns-klurigheter:

Vi har för ovanstående tips fått vägledning från en av landets främsta experter på området. Som extra grädde på moset gav denne expert oss även bonustipset att det kan löna sig att inte spela sten-tecknet så ofta. Detta eftersom saxen enligt honom är det tecken som spelas mest sällan då det är "svårast att få till med fingrarna". Huruvida detta gäller endast när man klunsar mot personer som har klumpiga fingrar eller om tipset kan tillmätas en mer generell mening lämnar vi åt er att själva forska vidare i.

Diska billigt och miljövänligt

En metod som används flitigt på studentkorridorer vid universitet och högskolor kan vara på sin plats att sprida vidare. För vem kan vara mer ekonomisk än fattiga studenter? De som dessutom pluggar till ekonomer har lärt sig att definitionen av ekonomi är hushållning av knappa resurser – och ser glädjande nog till att tillämpa detta i vardagssammanhang.

Vad vi från dessa studenter har snappat upp är att fylla på diskmedel upp till en tredjedel i en sprayflaska (ni vet en vanlig sådan som man ibland sprayar blommor med), medan resterande två tredjedelar fylls med vatten. Sprayflaskan skakas sedan om.

Diskmedlet är nu utspätt och portioneras med hjälp av sprayflaskans doseringar ut i tillräcklig mängd för att disken ska bli ren.

Slöseri av diskmedel undviks på detta sätt. Din plånbok och allas vår miljö tackar dig för ditt ekonomiska och miljömedvetna beteende vid praktiserandet av detta tips!

Meverka i tv som ett proffs

I dagens tidevarv då nya tv-kanaler poppar upp som svampar ur jorden ökar onekligen sannolikheten för vanliga dödliga människor att bli intervjuade i tv. Inte sällan ser man till följd av detta individer i rutan som i sin stora förtjusning över att få vara med i tv nervöst och i ett rasande tempo försöker få fram sitt budskap i en enda sörja.

För att undvika att riskera att du sällar dig till denna samling jönsar när det oväntat och hastigt vankas tv-medverkan vill vi tipsa dig att ha följande små pekpinnar i bakhuvudet:

- Se bekväm ut
Försök att etablera en sympatisk aura kring dig som signalerar stabilitet och harmoni. Flacka inte med blicken utan fäst denna tryggt vid reportern (Givetvis går det bra att vända blicken åt något annat håll, exempelvis när du samlar tankarna inför ett svar, men försök i sådana fall undvika att titta direkt in i kameran eller blicka upp i luften då det kan ge ett intryck av osäkerhet).

- Ta det lugnt
Inte sällan vill medverkande i tv försöka få fram så mycket som det bara kan på den tid de får prata. Det känns som att de likt Piff och Puff på julafton vill ha sagt allting på en gång. På så sätt framstår deras budskap ofta som rörigt och osammanhängande. Undvik detta misstag genom att prata lugnt och pedagogiskt. Ta den tid du behöver, ingen stress!

- Fall inte i utmattningsfällan
I händelse av att du intervjuas av en reporter som vill ha dig med i ett nyhetsinslag så är det inte ovanligt att denne vill ha kärnfulla uttalande från dig som kan vinklas till sensationsnyheter. Om det inte handlar om direktsändning så använder reportrar sig ibland av en sorts utmattningstaktik. De återkommer under intervjun med samma fråga om och om igen i lite olika skepnader. Låt dig inte stressas till att inskränka dina svar till förenklingar som sedan kan verka till din nackdel i intervjun utan ta din tid att svara på det sätt du vill varje gång.

Första hjälpen för fläckar

Att få fläckar på kläderna är lika trist som oundvikligt. Detta oavsett om man av misstag råkat sätta sig på kakfatet på en bjudning eller om man ute vid bärplockningsrundan i skogen likt en nybökad gris lyckats få blåbärsfläckar över alla sina plagg.

Misströsta inte! Här kommer två tumregler för hur du ska handskas med dessa ovälkomna gäster:

1) För fläckar från choklad, blod eller annat proteinrikt – spola med iskallt vatten!
2) För fläckar som kommer från bär – spola med kokhett vatten!

Vi hoppas att denna fläck-första-hjälpen räcker långt så att du och vår miljö slipper att tyngre artilleri behöver inkallas.

Lär dig offsideregeln i fotboll

Våren är en årstid som innebär grönska, grillkvällar och sjungande fåglar. Men inte bara det! Våren innebär också att fotbollssäsongen drar igång med buller och bång. Kvällstidningarnas sportbilagor fullkomligt fylls med fotbollsartiklar av varierande sort. Inte sällan ser man såväl i samband med matcher lite högre upp i seriesystemet som på ungdomsnivå fenomenet med familjemedlemmar som ”följer med på fotboll” och som från förra säsongen (då de följde med på någon enstaka match) glömt hur offsideregeln fungerar.

- Göte, när är det nu det blir offside igen?

Låter det bekant?

Till denna entusiastiska men aningen mer sporadiska fotbollsbesökares ära känns det i varje seriös tips och trix-samling på sin plats med en genomgång:

Varför offside?

För att spelet ska bli mer njutbart för såväl spelare som åskådare så har många lagsporter infört en s.k. offsideregel. Detta i princip för att motverka att någon lat och egocentriskt lagd spelare parkerar uppe vid motståndarnas mål för att vänta på tjongbollar som denne kan peta in med endast målvakten som sista utpost (på engelska brukar detta kallas ”cherry-picking” då man av denna verksamhet sällan blir särskilt svettig). I ishockey så har man valt att lösa saken med zoner som avgränsas med en ritad linje. Och enkelt nog måste pucken vara först in i offensiv zon innan någon spelare i det anfallande laget är det – annars är det offside!

Offsideregeln i fotboll

I fotboll är det lite klurigare med att avgöra när det är offside. Istället för att ha en uppritad offside-linje på planen måste man som åskådare (men framförallt som domare) istället tänka sig en imaginär linje som går parallellt med försvarande lags mållinje och som hela tiden följer den utespelare i det försvarande laget som är närmast egen mållinje (målvakten räknas inte i detta sammanhang). När en passning slås av det anfallande laget så får alltså ingen spelare i detta lag befinna sig mellan försvarande lags sista utespelare och försvarande lags mållinje – vilket man håller reda på med den imaginära linjen. För om så är fallet är det offside och det försvarande laget får bollen genom en frispark!

Situation 1:

När spelaren i det anfallande (gula) laget spelar bollen till sin kollega så befinner sig denne mellan den imaginära linjen och mållinjen. Alltså är det offside!



Situation 2:

När spelaren i det anfallande (gula) laget spelar bollen till sin kollega så befinner sig denne på rätt sida om den imaginära linjen. Därför är det inte offside och spelet kan fortsätta.

Tvätta dina löparskor i tvättmaskinen

Säg den som inte inspireras av tv-reklamen med springande atleter som i ett par sprillans nya löparskor tar sig an terrängslöpning i all slags väder och vind. Blotta tanken på ett par nya, fräscha och studsande löparskor kan fungera som inspiration för den mest inbitna soffpotatis (tror vi i alla fall).

Nu är saken den att de fräscha löparskorna efter ett pass i gyttja, regn och rusk ganska snabbt förvandlas till ett par väldigt smutsiga löparskor. Efter några tuffa löprundor i svensk höst och vår, eller skånsk vinter för den delen, så brukar de inte alls vara en vacker syn. Att under kranen torka och borsta av dem brukar fungera några gånger – men sedan behövs det tas i med hårdhandskarna. Det är då du ska ta till följande tips:

Ta av skosnörena och släng in löparskorna i tvättmaskinen. Kör igång den på 40 eller 60 grader. Krydda med lite tvättmedel. Sedan har du ett par löparskor som efter sedvanlig tork känns så gott som nya. Denna inspiration bör åtminstone räcka till åtminstone ett par löparpass och får förhoppningsvis in dig i en positiv träningscirkel!

En liten avstickare:

Vi har fått höra att ett dygns förvaring i en platspåse i frysen skulle göra susen för ett par svettinbitna gymnastikskor. Denna behandling skulle i ett vips förvandla den unkna osen av fotsvett till doft av hallon och friskhet – nja, eller åtminstone neutralisera doften för en tid framöver. Tyvärr kan vi efter några tappra försök, trots den godaste vilja, inte vitsorda denna behandling. Behåll frysen för is, grönsaker, glass och andra godsaker som behöver förvara under frystemperatur är vår rekommendation.

Byt ståndpunkter och hitta en lösning

Har du och någon av dina vänner en långdragen diskussion om någonting som ni trots många försök inte lyckats finna konsensus kring? Då kan det vara dags att prova en ny metod.

Testa att byta roller och ta uppgiften att argumentera utifrån den andres ståndpunkt.

I bästa fall lyckas denna övning ge er nya perspektiv så att man lättare kan se den andres ståndpunkt och argument – och därmed leda fram till att ni hittar en lösning på den diskuterade frågan. Om inte så har ni förhoppningsvis åtminstone haft en kul stund.

Ps.
Övningen rekommenderas inte för diskussioner som är på väg att spåra ur. Personer som är allt för emotionellt engagerade eller har lätt att brusa upp brukar heller sällan se tjusningen med denna konfliktlösningsövning.

Skaffa dig ett övertag i förhandlingar och affärsuppgörelser

Kanske har du sett ett visst företags reklam för sina luktegottsprodukter. ”Because first impressions last” säger en len röst medan företagets produkt - en deodorant - sprayas på en nyduschad person. Att ett första intryck är kraftfullt är de flesta av oss överens om. Väl medvetna om detta notoriska faktum kommer här ett litet tips för hur du kan använda det första intrycket till din fördel i förhandlingar och affärsuppgörelser.

Använd följande metod:

Det första intrycket ger du i dessa sammanhang i samband med den hälsningsfasen och den sedvanliga handskakningsproceduren innan själva förhandlingarna börjar. Det är redan här som du skaffar dig det psykologiska övertaget genom att med ett bastant och robust handslag greppa tag i din motparts hand. Observera dock att istället för att föra handen hela vägen fram till ett stabilt handslag för båda parter så greppar du istället tag om motpartens hand lite innan du kommit ”hela vägen in” att mötas med handflatorna. Det vill säga, någonstans där fingrarna slutar och övergår till knogarna kopplar du ett kraftfullt grepp och skakar. Du signalerar med denna gest ditt psykologiska övertag och får din motpart att känna sig som en tarvlig sillmjölke.

Reflekterande kommentarer:

Det existerar (ännu) inte så värst många empiriska experiment i "skarpt läge" kring detta tips. Har man hela sitt liv övat på ett fast handslag (vilket åtminstone i västliga kulturen anses vara något fint och eftersträvansvärt) så brukar det kännas bättre om man får trycka handflata mot handflata med sin motpart. Men om du tänker efter själv så känns det irriterande när man skakar hand med någon som ”klämmer åt tidigare” så att man inte riktigt får ett bra grepp. Kombinationen att klämma åt om motpartens fingrar kombinerat med ett bra tryck har alla möjligheter att få önskad effekt.

Tajma dina måltider efter länders restaurangkultur

Vi kan inte låta bli att vara lite stolta över att lyckas klämma in ett och annat internationellt tips i vår samling. Inte nog med att vi inbillar oss att det får oss själva att framstå en aning mer som de globetrotters vi gärna vill uppfattas som, det kan i dessa tider av globalisering och internationalisering kännas snudd på obligatoriskt med lite internationell touch för en tipssamling att räkna med.

Hursomhelst, för dig som tänker resa till Afrika kommer här ett tips utöver de vanliga trista (som att inte glömma vaccinera sig mot diverse saker, köpa ett förråd malaria-profylax och kanske till och med ta med lite svenskt godis i fall abstinensen skulle bli för svårhanterbar).
I Sverige går vi oftast på restaurang när vi känner att det börjar kurra i magen, beställer och förväntar oss därefter att maten ska anlända 15-30 minuter därefter (lite beroende på servitörens kompetens och hur mycket restaurangen har att göra).

Efter att ha besökt Tanzania kan vi konstatera att dessa livsnjutare inte har samma stressiga perspektiv som vi svenskar ibland kan ha. De där 15-30 minuterna som i Sverige förlöper i väntan på att den beställda maten ska komma in kan i Tanzania (i synnerhet på Zanzibar) lätt bli både två och tre timmar.

För dig som känner att du utan mat lätt kan bli lite vresig och pådåligt humör vill vi därför föreslå följande tips:

När du känner dig behagligt mätt och tror att du skulle vilja äta igen inom 2-3 timmar, gå till den restaurang där du önskar intaga taffel. Kolla in menyn och beställ vad du och ditt sällskap önskar äta. Säg sedan en tid då du önskar få maten serverad (säg gärna 20 minuter tidigare än när ert sällskap egentligen tänker anlända). Sedan går du och gör roliga grejor såsom lite sightseeing, avkoppling på stranden eller vad du nu känner för. När det börja närma sig tiden som ni avtalade för att maten skulle vara klar går du i sakta gemak tillbaka till restaurangen. Kulturerna möts! Ingen blir missnöjd, hungrig eller på dåligt humör!

Fotnot:
I vilken omfattning tipset är generaliserbart till andra afrikanska länder lämnar vi upp till läsaren att själv utforska.

Parkera på en femöring

Att korrekt, snabbt och lätt lyckas med en fickparkering tycks vara en av de största utmaningarna i tillvaron – åtminstone för de som tillhör den mer färska skaran av körkortsinnehavare. Men här kommer ett tips i sex enkla steg. Kombinera med lite träning och känsla och du kommer i fortsättningen att fickparkera som en världsmästare.

Gör så här:

1. Ställ din bil bredvid bilen framför parkeringsfickan, men inte helt parallellt - ungefär en tredjedel till halva din bil ska stå "bakom" den redan parkerade bilen.

2. Gör fullt utslag med ratten och backa tills du ser bakomvarande bils bortre billyckta (alltså den som är närmast trottoaren) i din vänstra sidobackspegel.

3. Stanna och räta upp ratten så att bilhjulen står rakt.

4. Backa en bit (det är här du får gå på känsla).

5. När du har backat en bit med upprätta hjul gör du fullt rattutslag igen fast naturligtvis åt andra hållet och backar tills du står perfekt.

6. Tjohoo, en perfekt parkering. Om den inte skulle vara perfekt är det lätt som en plätt att rätta till genom att backa och köra framåt några gånger.

Som en extra bonus kommer ditt kärleksliv sannolikt förbättras. För säg det som inponerar mer på en första date än att på ett snabbt och en aning nonchalant sätt kunna stila med en perfekt fickparkering. Ett ultimat tips, med andra ord!

Konsten att uppskatta amerikanskt kaffe (och kebab-pizza)

Tycker du måhända att amerikanskt kaffe är blaskigt skit? Vi snackar det kaffe du får på Dunkin Donuts och International house of pancakes, där den minsta koppen är minst en halv liter.

Knepet att uppskatta detta kaffe, är att inte tänka på det som kaffe alls. Tänker man kaffe tänker man starkt, svart, kanske svenskt kafferep, kanske syd-europeiskt starkt espresso. Då blir man synnerligen besviken på amerikanskt kaffe, därom råder inget tvivel. Förväntningarna spelar ju enorm roll för produktupplevelsen.

Således: Tänk på det amerikanska kaffet, inte som kaffe, utan som en underlig svart måltidsdryck. Huxflux blir det helt okej, precis som andra etno-påfund upplevs helt ok. Efter maten, kan man med fördel ta en kopp kaffe på starbucks.

Tipset är generaliserat utifrån ett tips jag fick från en italienare bosatt i sverige. Han tyckte kebabpizza var väldigt äckligt, tills han slutade tänka på det som pizza överhuvudtaget. Istället var det en underlig svensk måltid som han fann helt okej och efter ett tag började gilla.

Kanske funkar tipset på ännu fler fenomen och samhällsinstitutioner? Polisen? Universiteten? Möjligheterna är oändliga!

Säkerställ framgång för ditt föredrag

Oavsett om man är en luttrad föredragshållare på sitt expertområde eller blott en grön novis som ska göra sitt första framträdande i något mindre spektakulärt sammanhang så är känslan av flygande fjärilar i magen förmodligen densamma. Hur rutinerad man än är eller hur väl man än kan sin sak så är det troligen omöjligt att helt och hållet lyckas bli kvitt sin nervositet.

Anledningen är enkel. Att hålla föredrag inför publik är ju att till viss del utlämna sig själv. Även om man landets främsta expert på ämnet och har hållt föredraget en massa gånger förut så är varje framträdande sin egen unika historia – och risken finns ju att någonting går snett eller att man helt och hållet misslyckas med att få kontakt med publiken. I sådana situationer vill man ju gärna ha någon form av skyddsnät att falla tillbaka på för att undvika pinsamheter.

Ett gammalt beprövat knep som håller ännu (och förmodligen kommer att hålla en bra bit in i framtiden) är att placera ut vänner, bekanta, kollegor – helt enkelt personer som är välvilligt sinnade och som på förhand allierat sig med dig i föredragets namn – som du på förhand instruerat att ställa några inrepeterade frågor som de givetvis fått av dig på förhand. På så vis kan du med hjälp av hemliga tecken låta dessa personer på ett entusiastiskt manér ställa sina frågor om det av en händelse skulle bli en pinsam tystnad när du undrar om auditoriet har några frågor.

För lyckas dessa personer på ett trovärdigt sätt förmedla att de tyckte att föredraget var intressant och föranledde en mängd frågor från till synes insatta personer så kommer detta sannolikt att påverka övriga delar av publikens uppfattning om föredraget i en positiv riktning. Kanske får det till och med igång andra frågeställare i samlingen.

En liten varningstext:

Det kan tillsammans med detta tips vara på sin plats med en brasklapp, eller en liten varningstext om man så önskar. En person som testade detta tips i praktiken berättade för oss att han i samband med ett föredrag hade placerat ut några vänner i publiken som fått i uppdrag att ställa några väldigt insatta frågor i ämnet – som en säkerhetsåtgärd i händelse av att publiken skulle ha svårt att komma igång under den frågestund som följde efter föredraget. Frågestunden började bra och publiken ställde inledningsvis några frågor innan den befarade pinsamma tystnaden infann sig. En av föredragshållarens allierade – som inte var särskilt insatt i ämnet och som mestadels hade suttit och slumrat under de tidigare skeendena – ställde då den fråga som han av föredragshållaren fått nedskriven på en bit papper. Pinsamheten blev i det närmaste total då den fråga som han ställde var exakt samma fråga som en intresserad person i auditoriet några sekunder tidigare hade ställt. Sensmoral: det är tveksamt om det är värt att riskera att ens vänner som är snälla och ställer upp ser ut som idioter för att man själv vill undvika att göra det.

Förbättra din potential som talare

”Jag är ju ingen talare, men....” är en inledning som du säkert hört både en och flera gånger vid tal på bröllop, födelsedagar och andra högtider. Inte sällan lyckas talaren därefter att med sitt fortsatta anförande på punkt efter punkt bevisa hur sann denna inledande utsaga faktiskt var.

Övning ger färdighet brukar det heta och att bli en riktigt slipad talare kräver viss träning. För att kunna framföra någonting på ett stilfullt och elegant sätt är dock det första steget att ha någonting att säga. För auditoriet märker fortare än kvickt om en talare försöker koka allt för mycket soppa på en spik. Och det är i dessa fällor som även de mest slipade talare ibland vandrar rakt in i.

Räck upp en hand om du någonsin inför en fest tänkt dig att hålla till till jubilaren, brudparet, personen som tar examen etc. och känt att det inte borde vara några som helst problem - någonting som du fixar med vänsterhanden - men ändå likförbannat sitter med totalt stillestånd i skallen när du dagarna innan ska förbereda ditt framförande. Du är förmodligen i ganska gott sällskap.

Testa att göra så här:

Ett sätt att underlätta för sig själv inför framtida tal är att skapa din egen lilla tal-anteckningsbok som du alltid ska försöka ha så tillgänglig som möjligt i det dagliga livet.

Denna bok delar du upp i två delar. I den första delen noterar du efter hand som du hör roliga anekdoter i olika sammanhang, exempelvis när två medpassagerare på bussen samtalar om något, när du läser någon kul fakta i tidningen eller på ett föredrag får reda på en kul statistisk uppgift. Om du inte slarvar med att anteckna varje gång du hör något kul så kommer du efter hand som tiden går att ha en ganska välfylld första del av din tal-anteckningsbok.

I den andra delen av anteckningsboken antecknar du roliga minnen som du upplevt tillsammans med dina vänner, och roliga egenheter som dina kompisar gett uttryck för i olika sammanhang. Även denna delen av din tal-anteckningsbok kommer efter hand att fyllas på ordentligt.

Vips så har du efter en viss tid en riklig bank med underlag att bygga vidare på när du framöver blir bjuden på fest och förväntas säga någonting spetsfundigt och uttänkt.

Det fina med att talboken är uppdelad i dels generella anekdoter (del 1) och dels personspecifika anekdoter (del 2) är att det finns saker att falla tillbaka på antingen om du endast behöver fylla ut ditt tal med någon generell lustighet, men i synnerhet uppstår det oanade möjligheter att kombinera personspecifik information från del 2 med lustigheter från del 1 som det går att spinna vidare på. Det kan bli hur kul som helst!

Ps.
Det kan tyckas att detta tips är lite väl uppenbart enkelt. Som att slå in öppna dörrar kanske. Vår egenhändigt genomförda (och inte särskilt vetenskapliga bör tilläggas) undersökning visar å andra sidan att även om många tänkt tanken att skapa sin egen talar-anteckningsbok så är det ingen som kommit sig för att göra det i praktiken. Fungerar detta tips som en påminnare för att ta tag i saken så blir ingen gladare än vi.